Olaga hot eller grovt olaga hot?

Högsta domstolen har i mål nr B 406-24 uttalat sig om gränsdragning mellan olaga hot av normalgraden och grovt olaga hot.

Målet handlade om en person som stod åtalade för att ha stulit en cykel och hotat en person med en vinkelslip. Frågan som Högsta domstolen hade att pröva var främst om brottet skulle bedömas som olaga hot av normalgraden eller som grovt olaga hot, särskilt med hänsyn till att hotet påtagligt har förstärkts med hjälp av ett vapen.

Högsta domstolen anför i domen att det inte är någon tvekan om att vinkelslipen hade kunnat åstadkomma mycket allvarliga skador och den måste i en situation som den aktuella ses som ett vapen. Vidare har den tilltalade uttalat muntliga hot och förstärkt dessa genom att närma sig målsäganden med vinkelslipen påslagen och hållit den i ansiktshöjd. Han har emellertid inte gjort något utfall med vinkelslipen och inte heller varit riktigt nära målsäganden med den. Målsäganden har utan problem kunnat dra sig undan. Av utredningen framgår att den tilltalade agerade i det huvudsakliga syftet att kunna lämna platsen. Högsta domstolen kom mot denna bakgrund fram till att hotet inte kan sägas ha varit så akut eller överhängande som krävs för att det ska anses påtagligt ha förstärkts med hjälp av vapen. Inte heller vid en helhetsbedömning finns det skäl att rubricera gärningen som grovt olaga hot.
Brottet bedömdes i stället som olaga hot av normalgraden.