Vid påstående om frågan om sömnkörning (s.k. somnambulism) har praxis från tingsrätt och hovrätt i flera fall spretat och det har uppfattats som ett lotteri vad utgången i det aktuella målet kommer att bli. 

Fram till nyligen saknades vägledande avgöranden från Högsta domstolen där frågan har prövats. Genom ”Sömninvändningen” (mål nr B 1504-22 med avgörandedatum 22 mars 2024) har nu Högsta domstolen tydliggjort för underinstanserna vad som gäller. 

Avgörandet avser en person som efter en påfrestande arbetsdag konsumerat alkohol och sömnmedel innehållande det aktiva ämnet Zolpidem, för att därefter gå och lägga sig. Att personen senare samma natt i hög hastighet har kört bilen upp i en rondell i en cirkulationsplats förklaras av försvaret med att personen måste har kört bilen i sömnen. 

Vid sin prövning kommer Högsta domstolen fram till att personens handlande innehåller så många moment (låsa upp garage med tag, låsa upp skyddsgaller med en annan nyckel och köra bilen på en riksväg en icke obetydlig sträcka innehållande flera svängar) att det är ytterst osannolikt att personen skulle ha varit så omedveten om sammanhanget och omgivningen att denne inte under färden förstod att han körde bil. Högsta domstolen bedömer att personen därmed har haft ett sådant mått av medvetande att han kan iklädas ansvar för sitt agerande och dömer honom till ansvar för grovt rattfylleri. 

Värt att betänka är att agerandet i ”Sömninvändningen” består av flera komplexa handlingsmanövrar. Frågan är vad utfallet hade blivit om färden bestått i körning en kortare sträcka av en bil som stått parkerad på en ödslig parkeringsplats, innan olyckan var ett faktum? 

Advokaterna på LEX Advokatbyrå har gedigen erfarenhet av brottmål och att uppträda som offentlig försvarare i domstol. Läs mer under BROTTMÅL